Plåtslagare Stockholm - Byggnadsplåtslageri

Både läget, vädret och byggnadens ålder bjuder på utmaningar. Transporterna är en av de saker som försvårar arbetet, vinden en annan – vid 12 sekundmeter pausades arbetet.

Plåtslagare Stockholm - Byggnadsplåtslageri
Plåtslagare Stockholm - Byggnadsplåtslageri
Plåtslagare Stockholm - Byggnadsplåtslageri

Utanför Dalarö i Stockholms södra skärgård pågår ett spännande plåtslageriprojekt. Det är Plåtslagaren G.H. Johansson AB som renoverar taket på Dalarö skans, en gammal försvarsskans som ofta kallas Stockholms port och förvaltas av Statens Fastighetsverk.

Efter år av läckage behövde taket på Dalarö skans bytas ut. Plåtslagaren G.H. Johansson AB vann den offentliga upphandlingen och i mars påbörjades undersökningar och etablering på plats, två kilometer utanför Dalarö bryggan på Stockskärsholmen där Dalarö skans är belägen.

– Detta är ju ett ö-jobb så det gäller att få till etableringen ordentligt. Om man glömmer någonting tar det tid innan man kan åtgärda saken, säger Christoffer Rosenberg, projektledare hos G.H. Johansson.

Både läget, vädret och byggnadens ålder bjuder på utmaningar. Transporterna är en av de saker som försvårar arbetet, vinden en annan – vid 12 sekundmeter pausades arbetet.

– Vi har fått använda helikopter för att få ut material och frakta hem skrot. Det är otroligt vad en helikopter kan lyfta och fort går det. Nackdelen är att ljudet stör, så nu har vi fått tag på en mindre bilfärja som kör lastbilar, som vi ska prova, säger han.

Historiens vingslag
I maj var vädret bättre och vinden mildare än i mars och april, berättar han. Men andra oväntade och försvårande händelser har dykt upp.

– Häromdagen svärmade bladlöss med vingar. Det var så illa att vi behövde munskydd. Vi fick ta en paus och efter ett par timmar försvann de tack och lov. Många problem härute har man aldrig stött på tidigare. Men oftast är det en dröm. Man ser att det finns gamla förankringar till skepp, så historiens vingslag susar på skäret.

Fästningen är från 1650-talet och fungerade som en försvarsport mot Stockholm. Den består av en borg och en flygel. Hela taket på flygeln, tusen kvadratmeter, ska läggas om.

För att ta kulturhistorisk hänsyn används material och metoder som är anpassade efter husets karaktär och ålder. Plåten är visserligen standardplåt på rulle, men tillklippet är 610 millimeter för att likna skivtäckning i gamla tider när det var omöjligt att tillverka stora plåtskivor. Skivtäckningen målas i efterhand och penselstryks slutligen för att se tidsenlig ut.

Jussi Henttonen från Roslagens plåtkonsult är byggledare och hanterar alla byggfrågor. Tillsammans med Fastighetsverkets antikvarie ansvarar han för att arbetet håller måttet i kulturhistoriskt avseende.

– Så fort jag märker att någonting berör det antikvariska förankrar jag det innan vi tar tag i det. Det är egentligen grunden i ett sådant här arbete, säger han.

Tårtbitar på konformat tak
Taket på det konformade tornet är 500 kvadratmeter och har byggts på under fredstid, ett så kallat fredstak. För att uppnå symmetri följs en arkitektritning där taket har delats in i tio lika stora tårtbitar.

– Takets form innebär mycket jobb och handfalsning av nockfalser. Men trots alla utmaningar är det spännande att vara med om ett sådant här jobb, säger Jussi.

På plats finns alltid minst fyra plåtslagare. Några av dem, som har långt hem, har bott över i Stenvillan som plåtslageriet får låna.

– Jag själv är ute på plats ett par gånger i veckan. Det är inte alltid man får åka båt till jobbet. Uppdraget är helt enkelt väldigt roligt, säger Christoffer.

Jobbet med Dalarö skans är en utförandeentreprenad, vilket innebär att allting som inte har tagits med i förfrågningsunderlaget blir ändrings- och tilläggsarbeten med rätt till ersättning för Plåtslagaren G.H. Johansson.

Exempel på extrajobb som har tillkommit är takfoten på flygeln som behövde putsas om. Även takfoten på tornbyggnaden, utförd i gammalt virke av kärnfuru, behövde fixas till för att kunna strykas med bränd tjära från Dalarna, så som man gjorde förr i tiden. Rötskador på taket från 1904 ledde till att man behövde byta ut skadat virke med kärnfuruvirke av samma dimension som den befintliga. Ovanpå inbrädningen ligger en förstärkt underlagstäckning, hopsvetsad under takplåten.

– Det tekniska kring plåtarna måste vara väl projekterat och utfört. Dalarö skans ligger mitt ute i en fjärd och ibland kan man knappt stå rakt upp på grund av vinden. Vi har behövt fler falsar och infästningspunkter än vad som var projekterat vid den senaste omläggningen, för delar av taket hade kraftiga utmattningsskador av hård vind genom åren, säger Jussi.

Arbete från lina

En del tid har också gått till att utforma rutiner och lära känna en ny typ av ställning som ska fästas i taket och som används för första gången av plåtslagarna. På grund av fästmekanismen behövde den sista delen av flygeln göras från lina med sele.

För att kunna driva och utföra den här typen av projekt krävs ett stort engagemang och framåtanda från alla parter. Kraven är högt ställda, säger Christoffer som har arbetat med flera kulturfastigheter under sina tidigare anställningar men aldrig med ett ö-jobb som det här.

Plåtslagaren G.H. Johansson har fått beröm för plåtslageriet som de hittills har utfört. Flygeln är klar och högdelen har det arbetats med under sommaren. I september hoppas man vara helt färdig.

Artikeln som är från tidningen Plåt & Ventmagasinet kan du läsa här.

Text: Susanne Ringheim Kilje
Foto: Plåtslagaren

Dela artikeln